Pseudomamman

Kalasdags = Rensningsdags
Jag är lite allergisk mot prylar. Jag är också ett fan av leksaker som är i stil med att lära. Plast skippar jag gärna helt men... Det barnen får i plast kastas såklart inte ut. Vi har inte plastbantat så som sig bör, men vi köper ogärna mer plast (om än det är en del i barnvagnarna!) när vi väl handlar.


Ettan fyllde ju år i onsdags och till skillnad från en del barn vi lätt noterat på sociala medier som dränks i paket inslagna i deras köns stereotypa färger så får vår barn ett paket, på sin höjd två, av oss som föräldrar. Färgen på paketets utsida eller insida är ungefär lika viktigt för oss som färgerna på allt annat runt våra barn, alltså inte alls. Vi upplever i första hand att våra barn inte fattat grejen med paket än och har inga som helst bekymmer med det samt att ju äldre barnen blir desto mer krav blir det på vad som är i paketet. Med andra ord behöver vi inte försöka alldeles för hårt just nu med att köpa deras kärlek, vi hinner sen. Sen när det är mer viktigt för barnen.

Ettan fick pyssel. På så sätt kan vi öva färger och former. Hen kan redan alla färger och har kunnat ett tag. Likaså kan hen en hel del former men långt ifrån alla. Så det är roligt med lekar som inspirerar till lite kunskaper också. Kunskaper på nivå vårt skolsystem önskar mäta, resten räknas ju inte riktigt in i vårt samhälle. Så nu efter helgens kalas där vi mestadels önskat oss saker barnen kan behöva i Thailand (UV-kläder och sommarkläder bland annat) blir det utrensning deluxe bland leksakerna. Liksom kläder är leksaker mest inhandlat second-hand, ärvda eller gåvor, därför läggs ingen vidare vikt på färgerna på kläderna. Finner vi det som behövs kvittar det om det är rosa, lila, grönt, rött eller blått - det köps. Och... De saker som rensas ut antingen säljs vidare eller skänks bort. För mig är det viktigt att vi hela tiden visar våra barn att får man/köper man nåt nytt så behöver man se över vad som redan finns hemma. Någon annan kanske behöver de saker vi inte längre använder. Faktum är ändå att vi har för mycket prylar, trots att jag är stenhård och är det nåt vi människor i rika länder är bra på så är det att konsumera! Jag önskar mina barn en tankeställare, som minst.


Tvåan sitter på ett bord med tillhörande stol som kommer från tiden då barnens farfar var liten. Möblerna stod kvar i huset då vi köpte. BRIO-ramen är från då mormor var liten, hängarna i form av gem är gåvor och på gemen hänger ärvda leksaker. Ärvda böcker och böcker från julklappar. Bilmattan är också den ärvd. Hylla och väggyllor är det vi köpt. Vi är så enormt tacksamma för allt vi fått!

Runt 20 stycken blir vi här imorgon. Klockan är ställd (nej jag skämtar bara, med två små morgonpigga barn behöver sällan klockor ställas) för imorgon ska här bakad två tårtor (en för ettåring och en för tvååring) samt en hel del kakor och bullar! Jag som knappt kan koka tevatten och sambon som knappt är väckningsbar lediga dagar. Barnen har sin mormor och morfar med mostrar här i helgen. Enormt roligt för mina små! Söndag ska det rensas. Enormt roligt för mamman! Jag känner mig alltid flera kilo lättare när saker åker ut ur huset. Är som terapi!

/My