Pseudomamman

Är detta slutet?
På tal om saker som löser sig trots domedagsprofeter så verkar det som att trean börjat sova hela nätter och därmed slutat att nattamma. Om än det är riiiiiiiktigt skönt och verkligen nåt jag vill och velat så är det ändå början på slutet av en stor del av vår relation.

(null)
Igår somnade hon utan att amma. 

Detta har jag väntat på, alltså att hon ska visa oss att hon är redo. Nu har det gått tre nätter där hon på helt eget initiativ inte har vaknat för att amma och ja - då är hon redo. Då bestämmer vi gemensamt att mellan 21:00 och 06:00 får man inte amma, då sover brösten. Inatt, efter att dessutom ha somnat utan att amma samtidigt (hon ammade innan men släppte sen och jag provade säga nej när hon bad om bröst igen och det gick bra), vaknade hon och bad om bröstet. Jag svarade att de sov, på prov (skulle aldrig låta henne skrika pga en sån sak), och hon ba gillade läget och somnade om. Hon är klar. Igår ammade vi två gånger på hela dygnet - that’s it. Barnet justerar det själv. Precis som vi vill ha det i vår familj.

Vi kommer fortsätta att amma dagtid. Faktum är ju att hon inte växer som hon ska och bröstmjölken är riktigt fet och bra för henne. Och nu har jag dessutom svart på vitt till både BVC och BUM att nej, barnet äter inte mer bara för att hon slutat att amma/dragit ner på amningen. Igår, alltså när vi ammade två gånger på ett dygn, åt hon bara några tuggor av allt hon erbjöds - inga fulla mål. Amningen stör alltså inte treans matintag. Jag har vetat det all along men nu kan jag också visa det, svart på vitt. Trean ska få en dietist och vi för matdagbok eftersom jag vet att dietisten vill ha en sån.

Tre nätter av 6-7 timmar sammanhållen sömn för mig. Jag känner mig som en ny människa! Känner mig lite sjuk också. Som att jag fått en överdos av sömn. Kommer nog ta ett tag att ställa in sig men HELL vad jag är glad!!

/My
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress