Pseudomamman

Ja, jag gör skillnad.
Jag är genusmedveten. Jag ser och vet vad mina barn blir utsatta för pga deras antagna kön, pga den könsroll dom vaggas in i av omgivningen och vårt samhälle. Eftersom jag är medveten om detta gör jag skillnad på mina barns uppfostran.

Jag är stenhård mot mina söner när de skriker, slåss och inte lyssnar på ett nej. Jag har noll tolerans mot att de är fysiska mot varandra. Noll. Detta är dock ett handikapp för mina söner som idag inte vill vara pojkar för att pojkarna på förskolan bara slåss och skriker och flickorna inte tillåter dom att vara med pga är pojkar, tack för den sorgen förskolan. Får min son en smäll för att han inte lyssnat på ett nekande från sina vänner så tar jag honom inte i försvar. Det absolut viktigaste mina barn med snoppar behöver veta är att ett nej är ett nej och dom ska DIREKT avsluta det dom sysslar med när ett nej kommer, sen ska dom hålla tyst och lämna individen ifred. När jag pratar med dom säger jag typiska saker flickor får höra men tvärtom: Mamma springer fortare för att mamma är tjej. Dom har "bara"snoppar så därför kommer dom inte få mens (ja mina barn har sett mig ha mens). Notera ordet "bara". Dom kommer att ha, och har redan, så jävla mycket gratis pga sina snoppar att min uppfostran säkerligen i alla fall nästan jämnar ut det...

Gällande trean har jag inga som helst tankar på att be henne sluta buffla sig fram i tillvaron. Utan såna egenskaper som flicka är man dödsdömd. Hon ska ha makten här hemma. Bröderna ska banne mig lyssna när hon säger ifrån. Dom drillas hårt redan nu. Hennes kropp är bara hennes, detta är jag noga med för alla barnen (pga vuxna som tar sig rättigheter) men jag är extra tydlig med detta för min dotter och gentemot mina söner angående hennes kropp. Hon kläs inte i puttinull gulligull-klänningar för att slippa omgivningens dömande och kommenterande av hennes utseende och skulle aldrig drömma om att stoppa hårprylar i skallen på henne (hon har dessutom inget hår). Jag fick frågan häromdagen om jag skulle tillåta henne att raka huvudet så som grabbarna fått (när de själva bett om det). Självklart blev mitt svar. Hennes huvud, hennes hår. Jag har redan tänkt igenom det, och pratat om det länge.

(null)

Jag gör såklart skillnad på barnen på fler sätt. Dom är nämligen olika med olika behov. Ettan behöver lugna ner sitt malande om hur alla andra gör fel och tvåan behöver pushas att klara saker. Trean är fortfarande så liten så det handlar mest om att neka henne att måla på väggar eller stänga av datorn mitt i när jag arbetar med den... Men hennes behov kommer också ses över och vårt sätt att bemöta henne anpassas. Det är inga konstigheter.

/My

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress