Pseudomamman

Grannfejden
Minns ni det programmet? Tror det var på TV3. Grannar som var oense om de mest bisarra ting. Well. Idag hände nåt extremt bisarrt.

Jag har jobbat. Strax innan 13:00 skickar min sambo ett SMS. Ena grannen (vi kallar hen arga grannen i texten) har hoppat på en annan granne för att våra barn (båda 5 år) har cyklat förbi och kallat arga grannens pappa för "bög". Vidare meddelade arga grannen till denne granne att min sambo och mina barns farmor brukar skratta åt arga grannens pappa.

Jag vill klargöra här att jag inte tror för en sekund att mina barn är några änglar. But please... Jag trodde att min sambo drev med mig men icke. Så jag travade helt sonika förbi och knackade på dörren när mitt pass slutade för att höra vad fan som pågår. Har mina barn, eller min sambo, betett sig så opassande att man går på vår granne är det ju av högsta vikt att VI informeras om det och inte vår granne.

Jo. Så var det. Bög har de minsann sagt och det är ju inte kul och arga grannens pappa har minsann inga såna tankar om män....... När jag meddelade att sannolikheten för att min femåring, som jag eller deras far umgås med i princip dygnet runt, använt ordet bög är väldigt låg fick jag höra att det ändå var så. Och skulle han neka ljuger han (ska lägga till att grannens femåring heller aldrig brukat det ordet). Vidare har en hört grannars barn, och mina vad jag uppfattade, kalla aktuella pappa för "gubbjävel".

Jag ska lägga fram några scenarios när mina barn "ljugit":

- Mina barn nekas glass. De tar glass ändå. När jag upptäcker glasspapprena frågar jag vad de gjort och får som svar efter lååååång tystnad; "Vi vill inte prata om det!".
 
- Mina barn river sönder en kamera. Jag frågar vad som hänt. Båda berättar direkt att ingen av dem vet nåt alls om nåt alls och ser extremt skyldiga ut, ledsna.

Så "ljuger" mina barn. Att ljuga är inte en femårings specialitet direkt. Det är lite mer avancerad kapacitet som krävs för det. Att ljuga är för övrigt ett jätteviktigt steg i utvecklingen.

Jag går hem med meddelandet att säger min son att han gjort detta kommer han att få komma förbi och be om ursäkt. Men jag lägger till att jag inte kommer att skälla på mitt barn för att ordet bög är inget negativt utan ursäkten kommer i sådana fall handla om att arga grannens pappas känslor blivit sårade.

Väl hemma möter jag grannen som blivit påhoppad. Jag informerar denna om vad som sagts, alltså att jag bemött arga grannens påståenden och meddelat att VI vill ha sån info direkt och inte via skvaller på kvarteret. Samtidigt kommer arga grannen gående på vår tomt och ska meddela att "Det hörs ju över hela området att ni pratar". Jag undrar om hen trodde att vi inte skulle samtala om att våra barn eventuellt betett sig illa? Jag informerar om att det är självklart att vi pratar om att våra barn gemensamt pekats ut på det här sättet och vad som nu sagts när jag bemött påståendena. Munhugg uppstår. Det slutar med att arga grannen med armviftningar och svordomar hänvisas av vår tomt.

Grannsämjan. Fucked.

Ettan kommer hem från farmor, som då beskyllts för att håna arga grannens pappa, och farfar. I samtal frågar jag om han hört ordet bög någon gång. Hans svar är nej. Jag frågar om han vet vad det är. Hans svar är nej. Jag frågar ändå om grannens barn någonsin sagt det. Han svarar nej, han sa ju att han aldrig hört det och bekräftar sen att ingen på förskolan sagt så heller. (Jag pratar senare med tvåan också och får samma svar). Jag frågar om han brukar träffa arga grannens pappa när han är ute och cyklar. Han svarar ja. Jag frågar om arga grannens pappa brukar säga nåt. Han svarar att pappan brukar vinka och säga hej. Jag frågar vad ettan brukar säga då. Han svarar "Hej". Case closed. Framför allt med bakgrund av en mängd andra bisarra saker arga grannen också sa vid konfrontationen som på riktigt gör att jag oroar mig över dennes mentala hälsa. Typ det där om att min sambo och hans mor skulle skratta åt arga grannens pappa, eller att grannens äldre barn kastar äpplen och kallar grannens pappa för "gubbjävel". Ja just, och insinuationerna att det är jag och la sambo som lärt våra barn kalla andra för bögar. Ja, och så att ena grannens bekantskap med en annan granne sedan 20 år tillbaka skulle påverka våra barns beteenden idag.......... Ja. Vi för inte heller glömma att det nämndes att "det här ju går tillbaka 40 år". Jag är 33 och har bott här sedan 2012. Vi är på inget sätt påverkade av vad som än pågått i 40 år. Hela grannskapet, förutom ett fåtal hus, är helt "nyinflyttade". Inget av det grannen sa går ihop, det gjorde det inte från början heller men jag vill såklart ändå framföra att vi tar väldigt allvarligt på om våra barn skulle bete sig illa...

Jag vet alltså inte vad det här egentligen bottnar i men arga grannen kan ta sig. Jag känner mina barn. Bög är inget ord vi brukar, men hade de brukat det hade det för dem inte varit ett skällsord... 

(null)
Att ha varit vaken sedan 03:20, jobbat och dealat med paranoid granne.

/My
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress