Pseudomamman

Googlemani
I fredags vid 20:00 lyfter ettan upp trean och börjar springa med henne. I farten ramlar han framlänges, landar på henne och glider en bra bit innan dom stannar - på ett klinkersgolv. När ettan reser på sig ligger trean helt stilla och säger ingenting. Tankarna som går är inte nådiga...

Ettan väger 18kg, trean 9kg. Dubbla hennes kroppsvikt i hastighet rakt på kroppen. Hon skrek till slut, hon skrek till hon nästan kräktes. Då går det i alla fall att utesluta andningsproblem. Hon var groggy, hade svårt att fokusera och kunde inte stå. Vi kopplade då hennes svårigheter att gå till den eventuella hjärnskakningen, det visade sig senare vara nåt annat. Hon stödjer nämligen fortfarande inte på höger ben.

(null)
Trean på akutmottagningen.

Förutom ett ENORMT blåmärke i pannan är hennes huvud okej, tror vi. Hon lugnade sig till slut och spelade Bolibompa på telefonen. Inga kräkningar och inget konstigt beteende. Hon är bara allmänt mer ledsen nu än innan... För benet ringde jag dock 1177, att åka till akutmottagningen en fredagkväll DESSUTOM till fel mottagning är ingen hit (Astrid Lindgren är de enda som tagit emot ortopedi hos barn förut). Benet har ingen felställning, hon rör på det och hon visar ingen smärta alls när jag palperar från tåled till höftled så vi råddes att ge Alvedon och avvakta två timmar. Gick hon fortfarande inte då skulle vi söka. Vi väntade till morgonen efter (13 timmar senare) och åkte då in. 9:00 stämplade vi in, trean fick mer smärtlindring. 9:50 var vi på röntgen och där följde 60 minuters ren misshandel av mitt barn för att få de 10 bilder röntgenläkaren önskade.......... 12:30 kunde inget ses på bilderna men barnröntgenspecialisten arbetar inte på helgen så vi får se på måndag. Kanske den personen ser nåt röntgenläkaren i tjänst inte ser.

Trean går fortfarande inte på sitt ben, förutom mycket haltande medan hon håller i möbler och väggar när hon PRECIS fått Alvedon och Ipren samtidigt. Nåt jag ger henne fulldos per dygn - hon rör sig inte alls annars. Jag googlar som en galning och det enda jag kommit fram till är en bäckenfraktur/spricka, det är det enda rimliga. Det syns inte alltid på röntgen då barn har elastiska skelett och..... Nåt är fel. Jättefel. Mer fel än "bara lite mjukdelsskada". Barnet har inte ens ett blåmärke och har inte kunnat stödja på sitt ben på två dygn nu klockan 20:00.

Imorgon kan jag inte ge henne mer Alvedon och Ipren utan läkarkontakt enligt bipacksedlarna. Går hon inte då, inte ens lite, vet jag inte riktigt vart jag ska vända mig. Förhoppningsvis ringer sjukhuset och skvallrar om att specialisten upptäckt en spricka någonstans så jag får en förklaring, ett svar men mest av allt en plan. Jag vet inte ens i nuläget om det är lämpligt att låta henne belasta benet alls. 

Det gör så ont i hela mig att se min normalt glada och omkringspringande 14-månaders vara nedstämd och på sin höjd krypande... Vi har liksom motoriskt backat ett halvår i tid och hon är så frustrerad och ledsen. Hennes panik varje gång hon försöker stå men inte kan. Fruktansvärt. Jag är så rädd att det är en nervskada eller nåt annat som gör att hennes funktionsnivå för alltid kommer att vara påverkad. Skulle dubbla min vikt landa på mig skulle jag inte överleva... Det är mycket för en liten mjuk kropp att handskas med och läkaren uttryckte att vi skulle vara tacksamma för att hon inte uppvisar mer skador. Men min ettåring går inte längre.

/My
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress