Pseudomamman

Situationer med tvåan
Mysig kväll förvandlas till frickin tredje världskriget, och allt på grund av tvåan.

Vi ska borsta tänderna. Allt går.... Eh. Smidigt? Vi får bara be barnen om att klä av sig fyrtio gånger och liksom K O M M A till badrummet för att borsta tänderna femhundrafyrtio gånger men det är ju vardag. Plötsligt noteras drak-klor på ettan och tvåans fötter så en mindre kloklippning initieras och luskamningen görs (ja, två löss, hannar, hittades av storlek jumbo i förra veckan så medan kollegorna var på AW avlusade jag barn). Allt frid och fröjd. Någonstans försvinner en blöja (ja ettan och tvåan tvingas i blöjor över natten när de ska sova i min säng. Jag har vaknat i nog många urinbad för en livstid). Denna försvunna blöja är starten till vad som ska komma att bli TIMMAR av vrålande från tvåan.

Scenario:

"Min blöja är borta!"
"Jaha vart la du den då?"
"Bakom mamma"
"Okej men den är inte bakom mamma nu" - mamman reser på sig och letar.
"Jag vill ha min blöja"
"Ja jag förstår det men den är inte här" - mamman visar att det är tomt bakom sig. "Vi går och hämtar en ny"
"Nej. Jag vill inte ha en ny jag vill ha den som är borta"

Skräckfilmsmusiken startar. This is the start of war. Slår aldrig fel. Tvåan har gjort såhär sedan födsel... Liksom låst sig vid skitsaker och ska sen förstöra för oss alla med dem. Vad vi än hittar på och hur vi än löser det, även om vi bara svarar "okej" och hämtar en ny (så som det står i Petra Krantz Lindgrens texter) så är vi fucked i dessa situationer.

"Den som är borta är borta. Nu ska vi ta en ny"

Ingen idé att bemöta på annat sätt. Vi har provat ALLT. A L L T. Intresset att försöka mer är null.

"Nej. Jag SKA HA DEN!"
"Ja men då letar vi då" mamman letar, barnjäveln sätter sig ner och skriker "JAG SKA INTE LETA JAG SKA HA DEN"

Mamman vet att det här är helt jävla onödigt slöseri med tid pga gjort detta VARJE DAG sedan pojken var 18 månader gammal, i princip. HUR vi än bemött honom, tro mig vi har läst varenda bok i ämnet, så är det kört.

"Du får två val nu tvåan. Antingen hämtar vi en ny blöja eller så får du sova i din egen säng"
"JAG SKA INTE HA EN NY BLÖJA JAG SKA HA DEN SOM ÄR BORTA!"

Barn åker i sin säng. Barn skriker. Barn kastar saker. Barn ska "SOVA MED MAMMA". Barn informeras igen om att han då ska ha blöja. Barn skriker igen "JAG SKA HA DEN SOM ÄR BORTA". Förälder meddelar att förälder snart går iväg för att han skriker. Barn kastar sak i väggen som går sönder (saken alltså, inte väggen. Än). Barn är fett körd i ämnet ens sova på samma planet som sina föräldrar.......

Barn skriker så att ingen annan i huset kan sova på flera timmar.

Tvåan. I ett nötskal.

(null)

/My
Marie Jensen

Ah, den ja.. den kan vi också.. Dum fråga kommer men ändå. När han ligger och ylar i sängen om du så säger -Ok, mamma ska gå och leta lite till. Tar en likadan blöja och kör värsta skådespelet att Kolla mamma hittade den dumma blöjan, den hade gömt sig under där eller där! Hur kunde vi missa fast vi letade så noga??

Svar: Då skriker han och är arg över att jag gått iväg. Han letar saker att vara arg och få skrika över. Vi upplever att han bara behöver skrika/få utlopp över saker och det är helt okej men inte helt på egna villkor. När han skrikit några timmar över allt, precis allt, så släpper det och vi kan gå vidare. Men under den tiden är liksom hela familjen hans gisslan.
My

Marie Jensen

Låter som han skulle ha en sandsäck att slå och skrika på 😉

Svar: Verkligen!! Det är i alla fall mycket intensivt, och i princip dagligen 😅
My

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress