Pseudomamman

Vardagen is on!

Upp 07:00 (eller 07:15) förutom för mig som vaknar före 06:00 pga bökande och stökande 10-månaders med Gud vet vad för drömmar (mardrömmar). Isäng mellan 19:00 och 20:00, oftast somnar jag också då...


Måndag till onsdag är det förskola för ettan och tvåan. Torsdagar möts vi med hemmagänget och leker i familjegrupp för att sedan leka utomhus as long as vi orkar (idag nästan fem timmar). Hemmagänget är ju det gäng mina barn lekt med sedan födsel, i princip, och där finns de barn mina barn kallar för kompisar. Fredagar gör vi vad vi vill; Sover lite längre, bad, hemmahäng, besöker farmodern, lekland. Ja. Vad som. Deras far är dessutom ledig så det är liksom ibland vår helg, varannan jobbar han.

Vi har lyckats planera in egentid med varsitt barn (dom stora, trean hänger på) samt egentid för oss själva, och ihoptid som par. Senaste partiden fyllde vi en en sjukt rolig enkät där man kan mäta sysslorna i hemmet, alltså hur jämställda man är och peppar peppar - vi klarar oss fint. Detta alltså trots att jag är en sk "hemmafru" sedan ganska lång tid tillbaka (minus ett år med 50% jobb). Det kan alltså gå finemangit trots en förälder hemma heltid... Föräldern som inte är hemma heltid behöver steppa upp lite bara, eller mycket. Skönaste med hela ifyllandet dock var att se att vi båda upplevde hushållets sysslor fördelade på samma sätt, vi är alltså båda uppmärksamma på samt medvetna om vad vår respektive gör i hemmet - även sysslor som inte syns (planerande, research osv osv). Det är väl det som gör att det inte känns överhängande tungt att vara den hemmavarande hos oss, den förvärvsarbetande uppskattar och är medveten om insatsen den hemmavarande gör. Sen går det såklart i perioder, ibland känns det som att jag fan gör allt. Nåt även han uttryckte att han kunde uppleva. Så är det väl. Saker går upp och ner.

På min första egna egentid ska jag minsann träffa en kiropraktor för en första genomgång av allt snett och vint på min kropp. Jag vet inte alls vad jag har att förvänta mig, dels har jag alla månader gravid bakom mig med tillhörande bäckensmärtor. Jag har alla år av bärande, felbelastning och svaghet. Jag har aldrig förr varit hos en kiropraktor... Det ska bli spännande. SEN ska jag ta itu med träningen. Att träna innan saker sitter där dom ska har känts tungt och svårt, smärtsamt. Kanske kanske det kan bli bättre.

/My

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress