Inte en så fantalastisk dag

Torsdag morgon noterade vi att tvåan kliade sig en del på fötterna. Vi tänkte att han trampat i nåt han inte tål eller nåt liknande avfärdande tankesätt. Han hade dagen innan fått nya skor som han provat utan strumpor, kanske det var därför. Inget mer med det. Vi drog till bondgård.


Fredagsmorgon är pojken prickig. Ganska stora röda områden på händer och fötter varav tår och fingertoppar är knallröda med lite lila ton. Tvåan såklart ledsen, det gjorde ont och han tyckte det var jobbigt. Jag drog till jobb och hörde inget mer om saken. Fredagkväll kör la sambo med hysteriskt skrikande och skakande barn till akuten. Händer och fötter gör ont, kliar, och han kan knappt använda dom. Inget vi gör hjälper (kylbalsam, Xylocain, Aloevera, frusna rabarber i en påse, kylklampar, massage). Vid samtal med 1177 hör sjuksköterskan honom och ger upp utfrågningarna och säger till slut bara "Kör. Han behöver hjälp". Tyvärr fanns inget heller som akuten kunde bistå med och fredagkväll är verkligen ingen bra dag att åka in. Alla föräldrar har sparat sina "akuta" fall till efter jobbet och inför helgen så det är ofta smockat.

Höstblåsor! Som vi misstänkte. Dom träffade aldrig någon läkare men fick prova på lite av varje för att minska tvåans lidande och sedan åkte dom hem igen. Inget fungerade ändå utan vi proppade i honom smärtlindrande och smörjde och smörjde och smörjde hans utsatta områden. Klåda är tvåans symtom. Intensiv klåda att döma av hur han kliat sönder sig själv och hur han såg ut att vilja amputera sina lemmar. Idag är det blåsor på många av de röda områdena samt på en del nya (dom dyker upp sjukt snabbt) men han verkar inte längre lida av klådan utan snarare smärta. Än så länge inget i munnen. Sjukvården tipsade oss om att hålla "god hygien" samt "syskonen isär". Ba ursäkta? Hygien och barn? Syskon isär? HAR DOM TRÄFFAT BARN NÅGON GÅNG!?

Tvåan sov till lunch idag... Bra för honom, kanske. Trean har skrikit hela dagen, snorig med hosta och feber. Ettan är en uppkäftig liten minitonåring. Vaken tvåa är en gnällig tvåa. Vaken tvåa med höstblåsor SUGER att ha att göra med. Jag har totalt ignorerat alla mina tre barn idag, typ (dom har fått mat), och istället städat bort smittor. Låtsas vi. Fyra maskiner tvätt vikta och inlagda, tre körda. Alla sängkläder bytta och tvättade, toalett och badrum städat, golv dammsuget och torkat. Tre maskiner disk diskade och inställda i skåp. Allt med liten 10-månaders hängande i byxbenen med ljudeffekter. Jag undrar stilla varför hon skriker så? Hon ser mig, jag går ingenstans och hon kan röra vid mig - torde ju ligga till grund för nöjdhet. Nej nej. PÅ mig ska hon va! PÅ!

Nåväl. Nu är här städat och likt förutspått är årets första, men knappast sista, sjukdom hos oss. Vi missade ett sexårskalas och försklestarten på måndag är skapligt hotad men sånt är ju livet sägs det. Förra året var vi sjuka mellan september och juni så det finns ju inget som säger att detta året blir annorlunda och jag tänker då verkligen inte förvänta mig nåt annat pga den MASSIVA besvikelsen jag kommer att känna om detta bara är startskottet för en nio månader lång orgie av snor, hosta och annan misär. Det är ba att gilla läget, pröjsa nästan 900kr/månad för förskoleplatser vi aldrig använder och le under tiden. Höstblåsorna på tvåan kan såklart ännu bli värre och trean ligger ju jävligt risigt till alltså... Den som lever får se!


/My