Nappfria!

Först skulle han ge den till Tomten men när väl den dagen kom var han inte redo och mamman och pappan hade inte heller egentligen förberett nåt och vi har ju också sagt att man får ha den till man blir tre och det kortet drog han, så nappen blev kvar. Till i tisdags...

Vi la oss, utan napp. Vi låg och pratade och när de väl kom på att de inga nappar hade sa vi bara samstämmigt, utan egentlig plan, "nej". Vi pratade igen om varför och efter lite tårar och skrik med föräldrar som bara svarade att vi förstår att de är ledsna så la sig nappönskan och barnen somnade... Tvåan ledsen. Ettan i sorg men inte ledsen. Allt gick fantastiskt till ungefär midnatt, då vaknade tvåan.

Efter ganska hysteriskt skrikande (drömmar?) och en del tics bad han om nappen så han fick faktiskt en, han är två år och mycket mindre medveten än ettan. Ettan är tre och har förberetts för detta på ett helt annat sätt, förstår mycket mer och är mer redo. När sambons klocka ringde på morgonen därpå tog han snabbt nappen från tvåan (som hade tappat den i sömnen som vanligt) och jag gömde undan den. På så sätt minns inte tvåan att han fått den och ettan har än mindre aning... Dagtid har inga nappar delats ut, den har frågats om men svaret är att vi ju slutat och till och med fått presenter för att napparna flyttat. Ingen muta utan för att fira, barnen visste inte att presenter väntade om de slutade med napp. Det visste inte ens jag.


Jag dök på en brödrost med mackor som kan hoppa upp, en väska med sjukvårdssaker från Jabadabadoo och några muffins i tyg på en second-handgrupp via Facebook dagen efter. Nåt barnen verkligen blev glada över för inga pengar och nåt som då gjorde hela sorgen över napparna lite gladare. Som vi lekt med detta!

Tvåan får sluta samtidigt som ettan för att det är viktigt för mina barn att vissa saker inte skiljer sig åt mellan dem, nappen är en sådan. Att ge tvåan en napp men neka ettan skulle såra ettan grovt, det är inte aktuellt hos oss och... Nappen är ett jävla påhitt i vår del av världen. Den behövs inte alls egentligen. Barnen är på det för tätt födda för att göra skillnad där. Det är enbart positivt att tvåan också slutar nu, tvåan som började med napp 18 månader gammal. Den är långt ifrån lika viktig för tvåan som den varit för ettan, tvåan har egentligen bara napp (och ber egentligen bara om den) då ettan har och ber.

Vi tummar för att det fortsätter att gå så bra. Mina kloka små. Samtidigt tummar vi för att vi finner alla nappar som är utspridda över hela huset före våra barn gör...

/My