Pseudomamman

Vardag igen
Vi har haft lång ledighet. Den 14/12 tog jag hem barnen pga extrem fara för magsjuka innan jul (kan inte ha det - jag tränar) och dag återgick dem till förskolan och det mer planerad livet. 

Det har varit skönt att ha haft dem hemma igen, så som vårt liv alltid sett ut. Det har också varit utmattande tungt nu när en vet om en vardag utan dem, höhö. Trean och jag gick hem och myste i soffan, tog tag i lite disk, byggde pussel (sussel som hon säger) och gick sen och la oss. Nu har vi snart legat i sängen i två timmar och ska sen bara luncha (sen lunch) och hämta brorsorna igen. De slutar 15:00. 

Kommunen fortsätter att stöka med ettans förskoletimmar. De får in intyg på att jag jobbar allt mellan 16h/vecka till 35h/vecka och menar nu på att de ska ha mitt schema. Varför någon på kommunen ska veta när jag eventuellt, pga varierande schema, är på jobbet vet jag inte. Känns extremt skumt. Jag jobbar upp till 35 timmar/vecka - ge oss mer tid bara! Jag avvaktar till vecka 4 då kursstarterna på de kurser jag sökt drar igång. Till dess är ettan planerad exakt 25 timmar/vecka. Han vill vara hemma torsdagar trots allt (har annat planerat då sedan flera år tillbaka) och vi har fått tumma på en halvtimma hit och dit och på så sätt nääääääästan fått ihop det så att det går ihop med att ge honom en dag till trots mitt jobb. Farfar hjälper till. Minst en kurs borde jag komma in på, då är jag plötsligt sysselsatt 75%. Då får han fler timmar.

(null)

Livet har liksom sin lilla lunk och inget direkt extraordinärt sker. Hela januari månad går åt till kalas, förberedelser inför resan (trean fick vaccin, sa inte ett ljud och önskar nu en spruta även i andra armen) och allmänt levande. Träna, äta, hämta, lämna, tvätta, inte hinna med vänner.......... Jag kommer först i mars ha tid för vänner! Sköj sköj!

/My
Hösten 2020
I januari 2018 blev trean plötsligt erbjuden en förskoleplats. Vi hade helt glömt bort att flytta henne då vi tidigare köade henne att starta hösten 2018 (lagom till två år). Ni som känner mig vet att inga tvååringar frivilligt skolas in hos oss men vi trodde inte att vi ekonomiskt skulle hålla längre.

I och med att trean då råkade hinna bli erbjuden en plats kan vi inte just nu riskera att det återigen händer - tackar man då nej förlorar man hela köplatsen. Nu ska ju trean gå på samma förskola som hennes bröder vilket ger oss syskonförtur MEN man vet aldrig. I dagarna flyttade vi henne till start hösten 2020. Hon fyller då fyra år och fyra år är en rätt lagom ålder. I efterhand var tvåan lite väl liten vid start som nyss fyllda tre...

(null)


Hon kommer dä att hinna gå ett år på en 3-4-årsavdelning och ett, om finns kvar, år på uteslutande femårsavdelning innan hon blir tvingad in i skolvärlden i och med obligatorisk förskoleklass numera. Varför sexåringar ska ha obligatorisk nåt alls vet jag inte. Gällande barn tar sällan politiker beslut baserade på aktuell forskning utan kör lite på känn, och 40 år gammal forskning.

Nu slipper vi riskera att falla ur en kö och har vi behov tidigare gör förturen att också det kommer att gå bra! Två år till med vårt sista hemmabarn helt enkelt! Sen är det slut.

/My


Nyårslöften denna gång
  • En sak jag kan garantera är ju detta med att fortsätta träna. Det ger mig alldeles för mycket för att inte fortsätta. Minst fyra gånger per vecka ska det ske! Två styrka och två kondition. Med start nu på onsdag (kosten måste korrigeras igen efter denna fantastiska decembermånad).
  • Jag SKA lägga ner telefonen. Har en snitt-tid på 5 timmar/dag skärmtid. Nu sker ju den mesta av den tiden när trean sover på dagen (1-2 timmar) och de stora är på förskolan eller när jag nattar (2-3 timmar), men ändå. Max en timme om dagen ska jag ha! Skärmtiden lär öka på andra skärmar än telefonen nu när studierna ska dra igång igen.
  • Vänner bör prioriteras mera. I sammanhang utan barnen. Definitivt.
  • Jag ska aktivt jobba på att skita mera i vad andra eventuellt tycker. Mitt liv ska inte begränsas för att någon kaaaanske tycker att det jag publicerar är kränkande, fel eller på andra sätt inte positiva för dem. Det är MITT "vardagsrum". Jag måste helt enkelt få röra mig fritt där, såklart i mån av mängd idioti. Jag har sällan onda avsikter dock, det borde räcka gott för min egen inställning till min rörelsefrihet online.
  • Jag ska göra klart studierna. De sträcker sig ju såklart längre än till 2019’s slut, men ändå!


Välkommen 2019!
Du är varmt välkommen!
Jag är, nästan, redo!

(null)


/My